Artkunskap

Idag har elever fått träna på riktiga fiskar inför artkunskapsprov på tisdag. Totalt hade vi samlat ihop ca 35 arter från mestadels sötvatten men där fanns även några plattfiskar, torskfiskar och lite annat från havet.

På eftermiddagen har treorna arbetat inom profilen. Sportfiskegrabbarna jobbade med Tomas medan fiskevårdarna startade upp åldersanalysen på mört/abborre. Detta gör de genom att under lupp räkna årsringar på abborrars gällock och mörtars fjäll. Ett arbete som kräver en del tålamod men som ger värdefull information om fiskarnas åldersstruktur och tillväxt.

Lärarfiske

Bjuder på en bild från Vättern. nyss kom denna fina lax upp. Strax efter brände jag en minst lika fin till alldeles vid båten... Vi fiskar vidare.

väga mäta och åldersprovtagning

Idag håller grabbarna på med sista fiskarna från provfisket tidigare under hösten. All fisk ska mätas. Alla fiskar av samma art vägs per nät så att man får ut totalvikt av varje art per nät. Ett urval av abborrar och mörtar väljs ut för åldersprovtagning. På abborre tar vi gällock och på mört fjäll. Dessa kan man räkna årsringar (som på ett träd) på och på så vis räkna ut åldern på varje individ. eftersom vi gör ett urval som repressenterar storleksfördelningen kan man få en uppskattning av hur storleksfördelningen av abborre och mört ser ut i sjön. Detta kan man sedan jämföra med resultat från tidigare provfisken från samma sjö och andra sjöar för vidare analyser.

 

 

Tämligen vanlig storlek på abborre från denna sjön

Provfiske - efterarbete samt öringfälla

Treorna har varit och sett till våran öringfälla så att allt ser bra ut och såklart också vittjat den. Ingen fisk var i. Nu hoppas vi att alla löv faller så att vi slipper rensa den på löv hela tiden.
På eftermiddagen har vi vägt och mätt fisk och tagit åldersprover från fisk på det provfisket vi gjorde tidigare i höst. Förhoppningsvis blir det klart imorgon så att vi kan börja sammanställningen sedan, kul!

På återseende!

Fiskevård och dilemman

Idag är tvåorna ute i fält och kollar på hur vägtrummor ska utformas på bästa sätt, att det kan finnas andra intressen och hänsynstagande som man måste ha i åtanke när man jobbar med fiskevård. Vi har även hunnit med att kolla på två olika kantzoner utmed bäckar som annars rinner genom kalhyggen och belyst skillnaderna mellan bra kantzoner och de som kanske inte är fullt lika lyckade.

En rätt utformad vägtrumma är av halvcirkelformat samt har en naturlig botten i form av sten som gör att fisken hittar platser att vila på inne i trumman. 

En gammal kvarn. Ett exempel på att det kan finnas kulturella intressen som fiskevårdaren måste ta hänsyn till i sitt arbete.

Ett vandringshinder i anslutning till kvarnen på bilden ovan.

En kantzon utmed en bäck där det är kalhyggen på båda sidor. Här har man lämnat en så smal kantzon att de flesta träden har blåst ned.

Ett exempel på en väldigt fin kantzon. Här är marken blöt, därför krävs det en bredare kantzon för att skydda bäcken och livet däri. Här känns det nästan som att man fortfarande står i skogen.

En dämme där man reglerar vattennivån i en rätt stor sjö. Detta är en vattenkraftåtgärd för att försäkra vattentillgång till kraftverk längre nedströms i systemet. I detta fallet har man gjort en undergjordisk tunnel på flera kilometer förbi ett flertal sjöar.

Det naturliga utloppet ligger alldeles bredvid dämmet på bilden ovan. Här ser man att inget vatten rinner den naturliga vägen. Detta får såklart mycket negativa konsekvenser på allt liv i bäcken, inte bara på fisk.

Fiskvägar samt löjmete

Idag har vi alltså varit i Örebro för att dels titta på olika typer av fiskvägar förbi vandringshinder som ni kan se nedan. Vi har även metat benlöja som vi senare under läsåret ska fiska tex lax, öring, röding, lake och abborre på. Löjorna nappade hela tiden så det tog inte lång tid för att få ihop så vi var nöjda:) se bilder längre ned.

Löjmete

Benlöljorna nappar hela tiden :)