Eftermiddagen ägnades åt att besöka Gullspång och Gullspångsälven. Vi guidades runt av Robert från Mariestads kommun och fick se forsarna som ärr i direkt anslutning till mynningen, fisktrappan och lekområdet precis nedanför dammluckorna. Även forsarna nere vid mynningen används som lekområden för lax och öring.
I vintras var det en ordentlig översvämning med tillhörande jordskred i de övre lekområdena, vilket medförde att älven delvis förändrades och lekgrus spolades bort. Under fyra veckors tid i augusti september utfördes ett gediget restaureringsarbete och bland annat flyttades stora block och det lades ut 130 kubikmeter lekgrus fördelat på ca 10 mindre områden. I vatten med laxartad fisk är det viktigt att vara försiktig med att gräva och utföra restaureringsarbeten under vår, försommar, höst och vinter. Under hösten sker själva leken, under vintern ligger rommen i grusbäddarna och under våren är ynglen inte tillräckligt utvecklade för att tillfälligt fly undan välvilliga fiskevårdsarbetare. Därför är man hänvisad till denna korta period i slutet av sommaren för restaureringsarbeten i vattendrag med lax och öring.
Vid besöket var det personal från SLU, länsstyrelsen, Karlstads universitet, kommunen och till och med Finland som var i vattnet för att framförallt räkna och mäta lekgropar för att öka kunskapen och övervakningen av denna värdefulla fisk. Normalt ska man inte gå omkring på bottnar där det leker fisk men detta gjordes naturligtvis i vetenskapligt syfte.
I år hade vi inte samma tur som förra året då vi såg ett flertal stora öringar. Men om man vill kan man gå dit nu och några veckor framåt med skapligt stor chans kan man få se lekande lax eller öring.
Mynningen ut mot Vänern. Här har man klippt av sjögräs och vass i själva fåran en bit ut i sjön för att minska predationen från gädda som det annars finns gott om i mynningsområdet.
Nedre forsen i anslutning till mynningen. Här sker det lax och öringlek.
Fisktrappan förbi kraftverket i Gullspång.
De sista två bilderna visar lekområdet alldeles nedanför dammluckorna. Här har det lagts ut 130 kubikmeter lekgrus i år. Notera att personerna i älven kommer från olika myndigheter och universitet och arbetar i vetenskapligt syfte.
I vintras var det en ordentlig översvämning med tillhörande jordskred i de övre lekområdena, vilket medförde att älven delvis förändrades och lekgrus spolades bort. Under fyra veckors tid i augusti september utfördes ett gediget restaureringsarbete och bland annat flyttades stora block och det lades ut 130 kubikmeter lekgrus fördelat på ca 10 mindre områden. I vatten med laxartad fisk är det viktigt att vara försiktig med att gräva och utföra restaureringsarbeten under vår, försommar, höst och vinter. Under hösten sker själva leken, under vintern ligger rommen i grusbäddarna och under våren är ynglen inte tillräckligt utvecklade för att tillfälligt fly undan välvilliga fiskevårdsarbetare. Därför är man hänvisad till denna korta period i slutet av sommaren för restaureringsarbeten i vattendrag med lax och öring.
Vid besöket var det personal från SLU, länsstyrelsen, Karlstads universitet, kommunen och till och med Finland som var i vattnet för att framförallt räkna och mäta lekgropar för att öka kunskapen och övervakningen av denna värdefulla fisk. Normalt ska man inte gå omkring på bottnar där det leker fisk men detta gjordes naturligtvis i vetenskapligt syfte.
I år hade vi inte samma tur som förra året då vi såg ett flertal stora öringar. Men om man vill kan man gå dit nu och några veckor framåt med skapligt stor chans kan man få se lekande lax eller öring.
Mynningen ut mot Vänern. Här har man klippt av sjögräs och vass i själva fåran en bit ut i sjön för att minska predationen från gädda som det annars finns gott om i mynningsområdet.
Nedre forsen i anslutning till mynningen. Här sker det lax och öringlek.
Fisktrappan förbi kraftverket i Gullspång.
De sista två bilderna visar lekområdet alldeles nedanför dammluckorna. Här har det lagts ut 130 kubikmeter lekgrus i år. Notera att personerna i älven kommer från olika myndigheter och universitet och arbetar i vetenskapligt syfte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar