Löjmete och fisktrappor

Idag har ettorna metat upp benlöjor som senare ska användas till många olika fiskesätt. Vi kommer använda dem till bland annat trolling, vertikalfiske och olika former av mete. Lax, öring, röding, gös och lake är några av de arter som kan komma att hugga på dessa löjor senare. Det var tätt mellan löjorna i ån vilket gjorde att det nappade ideligen.





Såhär ser en benlöja ut. Var försiktig med fisken, den är som allra bäst om alla fjäll är kvar.




En abborre kom och blandade sig i. I övrigt blev det några sarvar, annars bara benlöja.




Vi var även och kollade på de fisktrappor som finns i centrala Örebro. Här står Tomas och förklarar varför de finns, hur de fungerar och vilka fiskar som använder dessa. I vattensystemet finns det asp, vilket är en relativt sällsynt fiskart. Den lever ute i Hjälmaren men har lekområden långt uppströms i svartån. Under många år har dessa varit avskurna från de fina lekområdena, men sen några år tillbaka kan de nu nå ända upp till karlslund för lek. Det fina med att göra fiskvägar för asp är att de flesta andra arter också klarar av att ta sig förbi en fiskväg som passar för aspen.


Ett kraftigt lockvatten gör att fisken lättare hittar till trappan.



Ett omlöp finns förbi Slussen i Örebro och är en annan typ av fiskväg förbi ett vandringshinder. Om det är möjligt att anlägga är det oftast att föredra framför trappor då de blir mer naturliga. Dessutom är det fler djurtyper som tar sig förbi här. Även mindre djur kan hitta strömlä och stråk av mindre ström utmed kanter och den stensatta bottnen.



I bakgrunden syns dammluckorna som tyvärr är ett totalt vandringshinder för all fisk.